Envis jävla...suomalainen.

Varför ska man vara så jävla envis?
Man går till jobbet fast man borde stanna hemma. Som jag
skrivit tidigare så fick jag med mig en liten bacilusk från
storstan. Och den lilla lilla bacilusken har förökat sig till
värsta förkylningen. Men trots denna förkylning så har
jag envisats med att gå till jobbet(envisa finne). Men tillslut
så orkade inte kroppen längre. I måndags sjukskrev jag mig.
Min mamma, klippan, sambon, grannen...ja-a nästan alla har
tjatat på mig:
"Ring vårdcentralen!!!"
"Äääh det går över."
Jo tjena. Igår for jag till VC. Jag var tvungen att ta mig själv i
kragen och fara. Mot min vilja.
Det rosslar i båda lungorna och i luftrören. Jag fick kortison
och penicillin så nu jävlar ska jag bli frisk.

Lill gumman har ju oxå haft hosta en längre tid. Den har blivit
bättre. Hostan har dämpats men skulle den komma tillbaka
så måste jag åka in med henne oxå. Det märks att hon håller
på att bli frisk. Ungen kan inte sitta eller stå still! Vid mat bor-
det gör hon allt annat än äter(hon är mest under bordet).
Och när hon ska stå still...så kan hon inte. Det börjar rycka i ena
benet först. Efter ett tag händer samma med andra benet.
Tillslut hoppar hon upp och ner som om hon hade fjädrar under
fötterna. Man blir trött av att se på henne. Pust!

Vårat hus kan man kalla: Sjukhuset!
Sambon är hostig(som vi andra). Det värsta av allt är: T.o.m
hunden nyser och har sig. Så håll er bort. Mohahaaa!