Inget blir som man planerar

Jag tror jag ger upp!! Varför ska man planera när inget blir av?
Morsan o Roffe som hundvakt. NEJ!Farsan o Tepa fick snällt ställa upp.
Sova i stan. NEJ! Egen säng är ändå bäst.
På fredag åkte jag till stan och "avtackade" underbara Emma som slutade
på IKEA. Snyft! Lycka till i Karlstad. Puss.
Väntade tre timmar på Klippan. Vi hade ju planerat en mysig bowlingkväll
i Torneå. Hon bjöd på mat(annars hade det nog inte blivit nå mat den dagen
heller). Mätta och belåtna satte vi oss i bilen, full av förväntan. Äntligen ska
vi bowla. Väl framme:
"Öhhh....det ser väldigt mörkt ut"
"Inte en enda bil"
"Tänk on dom har stängt?"
"Nääää...sån otur kan vi inte ha. Eller?"
Ut ur bilen...känner på dörren...STÄNGT!!!!
Alltså det är verkligen inte meningen att vi ska bowla. Vi skrattade hysteriskt
i bilen. Fyyyy....Snacka om osis.
Alltså..Bowling. NEJ!
Hur blev det med jobbet då? NEJ!
På lördag blev jag krasslig. Lite feber och världens huvudvärk. Åt minst 2000
tabletter. Tror huvudet trillade av... Söndag var jag hemma och sov. Hela dagen.
Idag var jag piggare så for till jobbet kl 04.25 och då hade jag hunnit vara på
lång prommis med hunden. Vågar inte ens skriva vilken tid jag steg upp.

Idag kom la familia hem. Skönt. Saknade gumman otroligt mycket.